Kära tomten...
Hej, tomten!
Det var ett tag sen vi hördes nu, ja, jag vet, jag är dålig på att höra av mig. Men, du vet att jag inte har tid, du vet, med herrgården, ägorna och de anställda. Det är massor att göra nu när de nya bilarna har anlänt, det är ansträngande att se stallpojken springa mellan hästarna och Ferrarisarna, pust! Dessutom ska ju poolerna skötas och jag vet inte hur många gånger om dagen jag ska behöva säga till, den visserligen grymt sexiga och muskliga, poolskötaren att ta mindre klor! Det tar så på mina krafter.
Och i helgen när jag skulle laga mat till tjugo gäster då fick jag nästan frispel eftersom den dumma kokerskan Carmencita hade tagit fel bröd till förrätterna! Ja, du hörde rätt! Hur svårt ska det vara att ta rätt bröd? Jag måste hitta någon annan snart, det börja bli ohållbart! Gästerna märkte som tur var ingen skillnad, annars hade det blivit kicken direkt!
Annars så var tillställningen toppen och jag hade naturligtvis på mig min Gucci klänning och mitt dyraste diamanthalsband. Samtalsämnet var också bra! Vi pratade om de fattiga och skrattade åt vilka förlorare de var! Vi var alla eniga om att sååå svårt är det väl inte att skärpa till sig lite? Man måste inte köra omkring i skrotbilar som Hyundai och ha på sig kläder som är köpta från Ullared? Och varför har de så små hus?
En del skaffar till och med djur. Som de sen tar hand om själva? Skulle jag aldrig göra, usch!
I alla fall, som du vet så jobbar ju min man iväg på veckorna så jag måste sköta allt här själv. Förutom barnen då. Isabella har jag skickat iväg på internatskola eftersom hon började bli för jobbig för barnflickan. Och Colin såg jag faktiskt lite snabbt häromdagen. Vi stöttes på ute i köket när jag skulle skälla på Carmencita. Han hade tydligen fått fel pålägg på sin kvällssmörgås.
Annars så har jag ju även massor att göra med att åka iväg med bartendern här på herrgården. Jag tar med honom på lite kryssningar och visar barer för att lära honom mer. Jag är ju trots allt en god husfru. Vi måste dela hytt eftersom jag vill ha min massage på kvällarna. Jag försökte en gång att ta med mig min massör också, men det blev trångt i hytten och det urartade i bråk på kvällen. Jag lärde upp bartendern på massage istället.
Hästarna har det superbra, jag rider varje dag! Eller, ja, inte jag men stallpojken och någon fattig flicka från bygden som Johan tvunget skulle ha till att rida hästarna. Men, hon brukar bara komma när Johan är hemma konstigt nog. Och då har jag inte sett henne rida? Men, jag såg henne i stallet en gång med Johan. Han visade hur man ska använda piskorna tror jag att han sa.
I alla fall kära tomten, så tänkte jag med detta brev bifoga en önskelista. Tills jag kom på att jag redan har allt.
Och eftersom vi båda vet att detta brevet är en ren fabrikation av en sinnesförvirrad person så tänkte jag låta den rätta Sanna skriva sin lista.
Jag har inte varit speciellt snäll, men jag har upptäckt att fastän jag varje år försöker att vara mer elak, så får jag ändå julklappar!
Jag önskar mig:
*En grävmaskin
*En Thailandsresa
*Ett nytt tak
*Fred på jorden, haha, nee, bara skoja, det räcker med fred i mitt hus.
*En Moccamaster
*En ny parfym, Gucci, Armani eller DG
*Längre hår
*Platteve till sovrummet
*En städerska
*Clinique ansiktsprodukter
*En lastväxlare
Jaaa, tomten, det var vad jag kan komma på just nu i alla fall. Sätt fart på nissarna nu och sätt på tomtemor så att hon blir lite julglad av staken!
//Sanna, er nisse i verkstan...
Det var ett tag sen vi hördes nu, ja, jag vet, jag är dålig på att höra av mig. Men, du vet att jag inte har tid, du vet, med herrgården, ägorna och de anställda. Det är massor att göra nu när de nya bilarna har anlänt, det är ansträngande att se stallpojken springa mellan hästarna och Ferrarisarna, pust! Dessutom ska ju poolerna skötas och jag vet inte hur många gånger om dagen jag ska behöva säga till, den visserligen grymt sexiga och muskliga, poolskötaren att ta mindre klor! Det tar så på mina krafter.
Och i helgen när jag skulle laga mat till tjugo gäster då fick jag nästan frispel eftersom den dumma kokerskan Carmencita hade tagit fel bröd till förrätterna! Ja, du hörde rätt! Hur svårt ska det vara att ta rätt bröd? Jag måste hitta någon annan snart, det börja bli ohållbart! Gästerna märkte som tur var ingen skillnad, annars hade det blivit kicken direkt!
Annars så var tillställningen toppen och jag hade naturligtvis på mig min Gucci klänning och mitt dyraste diamanthalsband. Samtalsämnet var också bra! Vi pratade om de fattiga och skrattade åt vilka förlorare de var! Vi var alla eniga om att sååå svårt är det väl inte att skärpa till sig lite? Man måste inte köra omkring i skrotbilar som Hyundai och ha på sig kläder som är köpta från Ullared? Och varför har de så små hus?
En del skaffar till och med djur. Som de sen tar hand om själva? Skulle jag aldrig göra, usch!
I alla fall, som du vet så jobbar ju min man iväg på veckorna så jag måste sköta allt här själv. Förutom barnen då. Isabella har jag skickat iväg på internatskola eftersom hon började bli för jobbig för barnflickan. Och Colin såg jag faktiskt lite snabbt häromdagen. Vi stöttes på ute i köket när jag skulle skälla på Carmencita. Han hade tydligen fått fel pålägg på sin kvällssmörgås.
Annars så har jag ju även massor att göra med att åka iväg med bartendern här på herrgården. Jag tar med honom på lite kryssningar och visar barer för att lära honom mer. Jag är ju trots allt en god husfru. Vi måste dela hytt eftersom jag vill ha min massage på kvällarna. Jag försökte en gång att ta med mig min massör också, men det blev trångt i hytten och det urartade i bråk på kvällen. Jag lärde upp bartendern på massage istället.
Hästarna har det superbra, jag rider varje dag! Eller, ja, inte jag men stallpojken och någon fattig flicka från bygden som Johan tvunget skulle ha till att rida hästarna. Men, hon brukar bara komma när Johan är hemma konstigt nog. Och då har jag inte sett henne rida? Men, jag såg henne i stallet en gång med Johan. Han visade hur man ska använda piskorna tror jag att han sa.
I alla fall kära tomten, så tänkte jag med detta brev bifoga en önskelista. Tills jag kom på att jag redan har allt.
Och eftersom vi båda vet att detta brevet är en ren fabrikation av en sinnesförvirrad person så tänkte jag låta den rätta Sanna skriva sin lista.
Jag har inte varit speciellt snäll, men jag har upptäckt att fastän jag varje år försöker att vara mer elak, så får jag ändå julklappar!
Jag önskar mig:
*En grävmaskin
*En Thailandsresa
*Ett nytt tak
*Fred på jorden, haha, nee, bara skoja, det räcker med fred i mitt hus.
*En Moccamaster
*En ny parfym, Gucci, Armani eller DG
*Längre hår
*Platteve till sovrummet
*En städerska
*Clinique ansiktsprodukter
*En lastväxlare
Jaaa, tomten, det var vad jag kan komma på just nu i alla fall. Sätt fart på nissarna nu och sätt på tomtemor så att hon blir lite julglad av staken!
//Sanna, er nisse i verkstan...
Kommentarer
Postat av: Grannen i herrgården bredvid
Den där Carmencita hade vi också ett tag. Ska det verkligen vara så svårt att hitta tjänstefolk som inte är lata och slarviga?
Det kan vara ganska trevligt att åka söderöver någon weekend och titta på fattiga. De blir lätt tråkiga i längden men en Chateau lindrar det mesta.
Trackback
